Damer

Man får nypa sig i armen både fyra och fem gånger efter att ha haft oerhörd kontroll på händelserna i 86 minuter och en stabil 2-0 ledning så tappar vi inom loppet av två minuter matchen och istället för tre säkra poäng så skänker vi bort två till Västerås.  

Vi inleder lite trevande men tar över kraftigt efter 20 minuter och har ett par jättebra lägen med stolpskott och annat men det dröjer till slutet av halvleken innan Freja drämmer ett skott på avstånd i ribban och Lisa nickar in returen. I andra halvlek börjar vi också lite svagt första minuterna innan vi sen tar över igen och för matchen klart och 2-0 kommer efter ett mycket vackert anfall där Lisen spelar fram Ivana som enkelt gör 2-0.

Vad fan händer sen. Vi slutar jobba helt och hållet, blir fruktansvärt nonchalanta och efter 15 år inom fotbollen har jag aldrig känt en större besvikelse. Vid 2-1 som exempel så har vi fyra spelare som går hem, ingen som hjälper till på returen som blir målet som ger energi. Hur i helvete kan man anfalla med 6 spelare med 5 minuter kvar i 2-0 ledning? Vi spelade dessutom en ganska trevlig fotboll med gott självförtroende men avslutningen förtar just nu allt, tyvärr sabbar den även semestern som är en dag bort och det är uppriktigt sagt pinsamt. 

Vi släpper in 2-2 på frispark från långt håll i 89 minuten och fram till dess hade Västerås ingenting mer än de lägen vi själv sätter oss i genom att rulla runt i backlinjen på stillstående spelare för att sen spela upp rakt i gapet på deras mittfältare vilket inte hände en enda gång första 70 minuterna men 45 gånger sista kvarten.

Vi äger en match helt och fullt borde punkterat med ett par mål till men istället skänker vi bort tre helt givna poäng. Sorgligt!

Två mål i 87:e och 89:e minuten är inget annat än ett stort jävla skämt och just skulle jag kunna skicka oss alla till nån kolgruva tillsammans med Nordkoreanska landslaget för det är straffbart att tappa en match på det här sättet.

Undrar om solen går upp imorgon?